Var på pay & jump i söndags med mor och liten häst. Hästen skötte sig mycket bra. Jag också stundtals... Ettan och tvåan i åttio var väl inte helt hundra, bäst att inte fatta några förhastade beslut utan agera i sista sekunden var typ temat där. Plus att jag inte borde ha ridit på fullt så hårt mot sista. Annars bra utifrån mina förutsättningar. Hade dock varit intressant ur studiesyfte om jag plötsligt vaknat upp som Markus Ehning. Ska satsa på från och med nu tror jag.

 

 

 

 

I nittio körde jag återigen "rådjur i strålkastarljus-stilen" mot femman. "Ja, du lyckades ju träffa läget mitt emellan fyra och fem helt perfekt där" var kommentaren från han som höll i det hela. "Ja, så jävla cp, vet inte vad jag höll på med" var mitt svar. Inte helt 100% politiskt korrekt kanske...

 

Efter att jag råkade säga "Så jävla gay" om en statistisk analysmetod inför min lesbiska kamrat Katharina (hon tog inte illa upp, men det kändes ändå aningen opassande) har jag försökt cencurera mitt användande av den typen av adjektiv. Vill ju liksom inte framstå som mer osympatisk än nödvändigt... Jag är ju trots allt Robin Hood.

Jag + mor och far har köpt släp. Jättefint tyckte jag (lät René kolla på det i onsdags samtidigt som jag höll andan (han hittar ju alltid fel på allting, alltid) men det var bar uppskruvning av uppbindningar + en eventuell tillknackning av spärren på vänsterdörren som det var fel på)!

Hoppade på Bäbis i onsdags och satan i gatan vad hon tagit sig! Fin som snus! Har anmält till p&j nästa söndag. Dit ska jag hon och mitt feta släp åka (plus eventuellt sällskap) och förhoppningsvis bara lugnt och fint bekräfta att hon är tävlingsklar.

Poison rider jag mest barbacka på. Usch! Sorgligt men nödvändigt. Får kolla på 500 days of summer tills jag verkligen tryckt in i hjärnan att allt faktiskt blir mycket bättre om man bara vägar ta steget och avsluta sådant som funkar så där så att man ger sig själv en chans att göra något som funkar perfekt istället.

Förövrigt går allt fett! Jag och Robin (min favoritklasskamrat som är liten, mycket intelligent, mycket värmländsk och tillsammans med en skitsöt tjej som lagar supermat en vanlig tisdag) utvecklade idag en fet egen teori under loppet av femton minuter under Hans (min favoritlärare som verkligen brinner för teorier, modeller, marknader med flera lika oporriga ämnen och typ är Sveriges mest sympatiska person) teoriövning i masteruppsatsens metodkurs. Den teorin är så fet att jag nog ska sprida den från och med imorgon. Som Jesus. Typ.

 

Årets första hoppträning i onsdags. Bäbis fick gå och huvudövningen var serie (4 studs med tre meter mellan, sex meter oxer, nio meter räcke för den som undrar (eller, det var jag som stegade så det kan också ha varit något helt annat (fast felstegning brukar i och för sig resultera i roade fniss och de uteblev, så helt galet var det nog inte))).

 

Hoppade fram på ett räcke först och när jag kom på det andra gången fick jag en sådan där sällsynt plankträff. Såg i tid att jag låg för nära, satt upp och fixade till och fick ett jättebra språng (plus kommentaren "oj vilket öga!". Då tänkte jag nästan be att få sitta av och avsluta träningen eftersom enda möjliga utvecklingen skulle kunna vara negativ. Sen tog jag mig samman).

 

Den typen av serie vi hoppade kan ju tyckas vara överkurs för en nybliven femåring som inte är så där fruktansvärt erfaren, men Bäbis tog det med ro. Studsade som den studsboll hon är och hade inte en bom i golvet på hela träningen. Jävla elände att min fan club uteblev (i vanlig ordning alltså). Hade ju varit skoj med en riktigt fet film att terapititta på. Men jaja, med min nyvunna känsla lär det bli fler chanser till bra och fördelaktig film (eller så har jag genom att skriva detta jinxat mig för all framtid). Fast när man har så schyssta hästa rsom jag  verkar det göra detsamma i och för sig...De gör jobbet oavsett!

 

 

Trägen vinner:

 

1. Red barbacka på Poassonen idag. Gjorde helt ok övergångar från trav till skritt. Fan alltså, snart så är det Grand Prix och piaff, passage och seriebyten! (Ja, hon ska få vintervila snart. Har dock lite svårt att komma ihåg att jag bara ska skritta...). 

 

2. Hotade den totalt värdelösa webbshoppen med att jag skulle anmäla dem till Allmänna Reklamationsnämnden om de inte förde över mina pengar snarast. Oj vad fort det gick plötsligt! De blev mycket snabbt välsignade med förmågan att både svara på mail och att föra över pengar. Vilken utveckling (vad är det nu man säger; (Plötsligt händer det)! 

 

Rider väl på som vanligt typ. Rätt lugnt är det så här i kylan. Hänger en del med min idol för att få inspiration:

 

 

Här är en annan idol (alltså videon är så skön (typ när hon klappar på konkurrenterna med racketet (alltså vad är korrekt bestämd form singular (skulle i och för sig kunna googla, men är för lat)?), kastar pokalerna på hög mm).Dessutom; var fan kommer hela tennismatchen in i bilden kan man ju undra, hur tänkte de där? "Hmm, lite kläder på Victoria, ett inslag av rap och... säg inget... vi regisserar det hela som en tennismatch. Briljant!" Var det så det gick till måntro? Gillar verkligen Victoria Silvstedt (säger hon som ogillar allternativt är helt likgiltig inför de flesta artister...)! Undra vad det beror på, vad säger det om mig som person? Vad har Victoria som jag verkligen gillar? Vet inte, men jag tycker hon verkar jävligt mycket smartare och skönare än de flesta...

 

 

Idag var det snökaos (jag tog frivillig studiedag, smart gjort så här iefterhand). Tog Volvon till stallet och shit alltså; med den typen av bil är varenda inkompetent förare kung på vägen. Hej vad det går! Scorpan hade max kunnat backas ur garaget, sen hade den kört fast. Fatta om man bara kör finbilar och tror att det är en barnlek och inte en utmaning med livet som insats att ge sig ut på vägen vid dåligt väglag?!

 

Sen var det hoppträning och Bäbis blev den som fick gå den här veckan. Hon är lite som Volvon ungefär. Fyra år och inte överdrivet mycket gjord med. Jajamensan säger hon bara och skuttar över allehanda tittiga hinder på upp till en meter (när René tyckte att vi kunde hoppa muren som den var (dvs på 110) satte jag dock ner foten och bad honom sänka). Fatta om man bara red omkring på fyraåringar som hoppar satan på allt man styr på och tror att det är en barnlek att rida och inte typ det absolut svåraste som finns (näst efter koordinerad dans, aerobics och volleyboll i mitt fall)?!

 

Har handlat lite under den senaste tiden som jag ska lägga upp bilder på här. (Dock inte på mig med insugna kinder och putande läppar. Vet inte riktigt varför, men det är inte min grej att posa på bild. Precis som att det inte är min grej att lägga upp häftiga facebookuppdateringar om mitt häftiga jag och mitt häftiga liv. Vilket ju hade varit svårt ens om det hade varit min grej eftersom jag inte har facebook. (Enligt tidningen Chic (som dessvärre har lagts ner) kan avsaknad av facebookkonto innebära att man är psykopat. Så akta er).

 

För övrigt tycker jag att min lillasyster är rätt skön som klär ut sig till en klase vindruvor när det vankas maskerad och inte kör på outfit a lá Mean Girl style (dvs djuröron + underkläder). Det finns ju två sorters människor (jag har vänner som kan hör hemma i båda kategorierna och jag lägger inte in någon värdering angående outfitval): De som så fort de får chansen att klä ut sig klär sig porrigt och så finns det de som istället klär sig riktigt oporrigt. Vad beror denna uppdelning på? Och är man en automatiskt en avundsjuk, präktig och ful person om man känner att man hör hemma i kategori två? Svåra filosofiska frågor...

 

Nåväl, jag handlade lite i Globen förra helgen:

 

Täcke: Amigo 250 g med hals

Schabrak: Brunt med mintgrön kant

Schabrak: Svart med mintgrön kant

 

På min favortwebbshop har jag handlat:

Fleecetröja från Kingsland

Softshelljacka från Kingsland

 

Alltså den webbshoppen är så bra! Billigt, snabbt och dessutom skriver hon alltid ett gulligt meddelande på orderkvittot som medföljer! Så ska det vara! Inte som vissa sopiga svenska företag som tar betalt för produkter de inte har inne och som man sedan typ får jaga livet ur sig för att få tillbaka sina pengar (på gränsen till otrevliga är de också. Eller de är direkt otrevliga, men jag har ju en hyfsat hög toleranströskel tack vare min kassörskeprofession). Tänk på att tomten ser er säger jag bara!

Imorse gick allt vägen (efter en liten stund bör kanske tilläggas); eluttagsadaptern på plats, domkraften med, bilen backad exakt under kulan, låsolja ner i släplåset och lyset till bilen avstängt vid parkering. In med liten (inte direkt nätt dock) häst och iväg. Lastar av och utrustar. Bäbis är först lite fundersam "Men alltså, så här ser det inte alls ut hemma hos mig. Bäst att vara på sin vakt". Efter ungefär fem minuter lät det mer "Äh gårdsplan som gårdsplan". Rider fram, inte ett smack nervös. Går in på banan och hoppar runt. Hoppar bara lite högre för säkerhets skull.

 

 

Har pga skolan (haha vilket skämt, vem försöker jag lura?!) inte hunnit med Bäbis, så henne gav jag bort för ett tag. Nu är hon dock återtagen (eftersom de andra hästarna behöver vila). Hoppade henne i onsdags och satan i gatan alltså! Hoppade oxer oxer med åtta galoppsprång mellan. Åh hon var så duktig (hoppade som en miljon). Jag också tyckte jag. "Ja, det är ju i alla fall betydligt mycket bättre nu" var Renes kommentar gällande min ridning. Haha, inget onödigt beröm här inte! Men han tyckte i alla fall att jag kunde åka till Södertälje på lördag och rida pay&jump. 60 cm blir det! Provlastade bäbis idag, och återigen, vilken stjärna!

 

Gick rakt på. Stod som ett ljus, åkte ett par varv i ridhuset, lastade av och på och av igen. Hon var mest intresserad av havren, var hon stod när hon fick den var mer sekundärt. Hungriga hästar är grejen alltså! Känns tryggt inför söndagen!

 

"Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke". Ändå var det precis vad jag gjorde i söndags! Men vi kör det hela i kronologisk ordning.

 

 

Mycket bra runda faktiskt tycker jag (även René tyckte det, han sa att det var det bästa han sett Älgen gå på tävling och att jag kommer kunna rida högt (undrar exakt vad det innebär?) på den i framtiden). Låg nära in i kombinationen, bromsade bara med handen och rev bägge. Så går det när man inte har sinnesnärvaro nog. Men mycket bra i övrigt tycker jag! Relativt svårt var det också, men svårigheterna klarade vi bra (tror jag, har glömt banan nu).

 

Alltså, mellan ettan och tvåan red jag så bra! Tog tillbaka direkt och fick gott om plats. Sen nära till trean, stort på fyran, red in ett språng till femman, men sen, sen lyckades jag faktiskt förbättra gårdagens ridning i kombinationen och det kändes skönt! Låg kort in och, hör och häpna, samlade ihop skeppet! Inga problem! Sen ville jag inte komma mer nära och började backa bort galoppen. Klarade oss över sjuan, men till åttan hade hon ingen chans. Dumma mig! Vi hade kunnat varit felfria om jag inte haft mental härdsmälta! Men jaja, sånt är livet.

 

Hon har ju trots allt gått från ostartad till 4 fel i 110 (felfri 105) på ett år (eller i augusti förra året hade hon 12 fel i en 50 cm pay&jump hemma). Dessutom kan hon åka trailer och har täcke i hagen. Det är ju ändå en helt ok utveckling ((speciellt täcket) och med tanke på förutsättningarna är det fett bra tycker jag)! Förra våren rev hon merparten av alla hinder hon hoppade. Jag har tränat henne själv (med hjälp så klart), och jag debuterade 110 i juli (i september på Älgen). Så vi får nog vara nöjda trots allt. Men bittert när det är så nära en nolla... 

Jag kan inte tänka på något annat än hur jag ska hinna klart med alla sex säsonger av Buffy innan Netflix slutar vara gratis. Lyckades uppbåda nog med fokus för att rida lite idag dock (haha, vilket skämt det gör jag faktiskt varje dag). Poassonen gick barbacka och var mycket fin för att vara hon. Höll sig bra på plats och gjorde helt ok övergångar med hyfsat snabba bakben (för att vara hon alltså) Imorgon blir det skogen.

 

Älgen var så himla duktig på hoppträningen. Lydig och fin. Jag var mongo från kongo i vanlig ordning och red på tanke och inte känsla. Hur ska jag lära mig att börja känna efter? Och faktiskt börja lite på hur det känns? Jag måste liksom först tänka och misslyckas innan jag börjar känna efter: ("Nu blir det kort, bäst att bromsa. Men ojdå, det blev det visst inte alls eftersom den inte Älgade iväg utan galopperade som en normal häst. Kanske ska landa och känna efter hur det känns nästa gång innan jag agerar..."). Inte en bom i marken på hela träningen dock. Hoppas att detta betyder att vi är i fet form. Och inte att vi avverkat det här veckans kvot av felfria språng...

 

Idag var det onsdagsträning på schemat (eftersom det är onsdag). Gick mycket bra! Nu ska jag lastträna och träna på att vara borta hela vintern för att i vår ta världen (eller i alla fall 90 cm avd B) med storm.

 

Har varit mycket mer konsekvent med Poisonsedan förra helgens katastrof (jag provar alla tänkbara knep minst en gång) och idag kändes det som om att det givit önskad effekt (hur det känns imorgon är ju en helt annan sak förstås). Niklas sa ju att han tyckte att jag inte bara skulle fokusera på att försöka rida prydligt utan även effektivt (jag har således övat mycket på att flaxa med armarna). Nä, men skämt åsido, idag var fokus på att de skulle gå fram vilket kändes som ett ypperligt tillfälle att öva sin effektiva ridning. Vi red bland annat en linje på 19 meter på först fem och sedan 4 galoppsprång. Vattenmatta in och räcke ut avslutade vi med. Bad René mäta räcket (som det ponnybarn jag är är ju höjden det enda som räknas) och han fick det till 115. Känns fett att ha 75 cm tillgodo på Pay&Jumpen på lördag (har nämligen för avsikt att rida 40 cm). Det är ju miljön och inte höjden som är problemet, och jag är hellre inne och kollar på ett extra avsnitt av Buffy än ute i eventuell iskyla hela dagen. (För övrigt en av de bästa serier som någonsin gjorts. Mitt livsmål (förutom att rida 120 felfritt) är att bli som Buffy). Vet inte vilket som kommer bli svårast att uppnå...

 

Kapacitet finns det i alla fall någonstans därinne

Små volter i galopp är nog något vi borde öva på (kanske även på att samla istället för att rida snett när det blir trångt. (fast det gjorde vi sedan, men tyvärr blev det inte filmat)).

 

 

Haha, fick ett jättestort språng på oxern första gången och när jag kommer igen (det som syns på filmen) tänker jag att jag ska korta istället. Fet miss! Kommer igen och gör exakt likadant (hör Renés röst i huvudet också "om du rider samma väg och i samma galopp kommer du att hamna på samma distans från hindret. Är den distansen inte bra måste du ändra något". Jomen visst (eller så gör man exakt samma fel en gång till)! Sista gången blev det lite bättre, men borde ridit fram tidigare så att det inte blivit ett sådant monsterlångt hopp. Jaja, tur att man inte är perfekt. Fatta vad bortkastade alla träningspengar hade varit då. "Men du rider redan perfekt, jag har ingenting att tillföra" hade ju alltid varit den enda kommentaren jag hade fått. (Hade dock kunnat samla träningspengarna på hög och köpt något trevligt för dem istället. Typ en hårklippning kanske. Fast ändå. Fin i håret är väl överskattat)?

 

 

Svar till pappas kommentar: Jo, när jag har en dålig dag säger jag sådana förtäckta elakheter tillbaka. 

Var iväg i söndags med Älgen. Rev två i första klassen och fick sen en mycket onödig kommentar av en tjej jag är rätt ytligt bekant med. Hon uttalade sig om meningen med att tävla med hästar som ändå inte är intresserade av att gå felfritt. Åh så onödigt(men hon kan väl inte hjälpa det, hon hade själv just en sådan häst förut)! Fast ändå, hon vet ju ingenting om Älgen och hur mycket den har utvecklats liksom, inte alls säkert att jag är i den sitsen som hon var i då... Fatta om jag varit den nervklena sorten, en sådan kommentar hade ju kunnat sabba min dag (tänk om jag hade strukit mig och åkt hem och gråtit istället?. Fast undra vad folk hade sagt då)! Men ändå, var snälla för sjutton!

 

Därför kändes det extra bra att vi i 110:rundan bara hade ett ner. Nytt rekord! Dessutom höll jag på att flyga av över fyran, det språnget som hon tog där är nog det bästa hon gjort hittills i sitt liv. Hon var lite klumpig på muren (rev dock inte), men efter det var det som om hon tänkte "kanske kan vara läge att prova att hoppa över hindren istället för att bara kliva över". "Ibland kan de ju flascha till" var kommentaren på den rundan av tidigare nämnda expert. Jomen visst, eller så är de 180 höga och behöver lite mer tid på sig bara. Vi ska minsann visa alla att hon visst är en stjärna! Snart jävlar kommer ni få se på andra bullar (givet att jag håller koll på ridningen så klart)!

 

Film från en träning för ett par veckor sedan. Alltså första filmen är verkligen typisk onsdagsträning. "Engagera höger bakben. Men engagera höger bakben över hindret. Den ska inte byta galopp"! och jag som svarar "Nä". Jag är ju liksom uppfostrad med att försöka duger inte (och med Gunde Svan som säger "Nära räknas inte på Fortet" på fredagskvällarna). Och nåde den som säger att den gjort sitt bästa som en bortförklaring efter att den misslyckats (det är nog ett av mina hjärteämnen efter rumskrökningen tror jag (alltså vad det innebär att verkligen göra sitt bästa))! Nåväl, det känns liksom rätt hemma när tränare statear det uppenbara (jag misslyckades ju med en sådan trivial som att fortsätta i samma galopp över ett litet räcke på böjt spår. Då är det ju nästan uppenbart att jag nog inte förstått vad meningen var).

 

Sen hoppade vi trekombination också, här är en film där det går så där.

 

Igår var det träning igen. Red Bruden för första gången på typ två månader. Så himla roligt! Jätteduktig på slutet och jag red faktiskt jättebra också! Men hon hade päls som en welshponny korsat med isbjörn. Måste åtgärdas!