malinsmatchadeliv

Ponnyakuten 2.0

Publicerad 2012-03-31 23:41:07 i Tävling,

Idag har vi hunnit med en hel del. Började med pilates, herregud vad yr man blir av att andas in genom näsan och ut genom munnen. I övrigt en perfekt sport, kände hur musklerna blev mer definierade, slankare och snyggare för varje sekund. Eller nåt.

Sen åkte vi på Pay and jump till Runsten. Det brukar ju innebära en dagsutflykt ungefär, dock inte idag. När vi kom fram var det 25 kvar + 10 minuters paus. På med allt och upp i sadeln och sen var det plötsligt en miljard strukna (eller kanske 10) och min tur. Posion var inte redo fär allt i hela världen och jag hann fundera på varför jag utsatte henne för denna terror och vad jag skulle säga till René när jag fått 20 stopp. Sen bestämde jag mig för att sluta psyka och börja anstränga mig istället. Vinklade upp sporrarna, tryckte ner arslet i sadeln och höll fast  den stackars kraken. Kände mig typ som John Hickey (fast i lightversion (eller snarare mini-lightversion)) för en liten stund. Alltså han är en av mina idoler, han kan komma in på banan på hästar som ser ostyrbara ut (och som säkert är det också för vem som helst förutom honom). Men eftersom han håller dem på plats med sin styrka, vilja, talang och sina långa ben finns det liksom ingen annan väg för dem än att hoppa runt felfritt. Det gjorde även Poison idag, men gud vad jag hoppas att ingen såg.
Sen var det skogstur till älg (alltså inte till häst). Den kändes fin och det var nog klokt att rasta den ordentligt inför imorn, då vi nämligen inte ska riva sista hindret. Sen lastade vi hästar (på två dar går de rakt in och rakt ut, alltså satan vilka lättlärda djur hästar ändå är)...
Slutligen målade vi bommar och nu är det läggdags, imorgon ska jag matcha min bruna häst med brunt (för det är snyggt, så det så) och rida för kung och fosterland.
Kommentarer (2)

Ett kreativt geni i skapartagen

Publicerad 2012-03-30 23:20:31 i Saker,

Om man får ångest av sina inköp (därför att de inte riktigt matchar ens övriga utrustning) får man se till att åtgärda det. För ångest blir man olycklig av, och när man är olycklig blir man fet och så vidare och så vidare. Sagt och gjort, jag funderade över problemet (pannbandet är ljusbrunt) och lösningen (att ändra dess färg till svart). Därefter implementerade jag (gick till skomakaren och han hällde upp lagom mycket läderfärg i en liten burk och gav till mig för det fasila priset av 78 kr (inkl läderrengöring)). Sen målade jag. Nu är pannbandet svart, ångesten är botad och jag har återigen tid att ägna mig åt viktigare saker, som Israel och Palestinakonflikten till exempe (alternativt läsa den skräplitteratur som syns i bilden ovan)...
Kommentarer (0)

Det man inte har i huvudet får man ha i stallskåpet...

Publicerad 2012-03-29 17:29:29 i Saker,

Eftersom jag är fattig student (hahaha tröttaste floskeln någonsin) bestämde jag mig för att köpa ett nytt pannband (jag har redan 4 lösa) och en till luva (har redan 2) eftersom det var 50 % i butiken. Nu har jag dock lite efterköpsångest. Varför behöver jag en ljusbrun luva och ett ljusbrunt pannband (speciellt eftersom alla träns jag har är svarta)?
Jag skyller det på min trasiga barndom. Det är ju uppenbart. Jag har ju suttit och gjort listor över vad jag ska köpa till min ponny (jag väntar fortfarande på att få en) sen jag var 12. Equalitylines hemsida var typ vad BigBrother var för mina jämnåriga när jag var 14. När jag då får chansen att stryka 2 saker från den långa listan är det svårt att motstå. Men vad då? Freud är ju död, så vem ska döma mig (eller mina föräldrar för utebliven ponny)?
Kommentarer (0)

"Det går att lära en häst att hoppa 150 när du säger äppelmos"

Publicerad 2012-03-29 17:10:53 i Träning,

Onsdagsträningarna alltså! Roligt nästan hela tiden. Speciellt efteråt när kommentarer i stil med rubriken ovan spottas ut.
Började med älgdjuret. Värmde upp på lite enkelhinder och linjer, kändes så där. Känslan när man rider mot hindret och bara "nu ligger jag fel, men det kommer varken gå att lägga till ett helt extra eller ta bort ett helt språng. Nähä, då får jag väl fläska av en kilometer för tidigt eller försöka klämma in ett litet omtramp. Jättebra". Eller det kanske är bara för mig det känns så? När man vet att det beror på att hästen går i en fel avpassad galopp, som inte är helt reglerbar på en linje som inte är optimal. Så enkelt att åtgärda i teorin, men ack så svårt i praktiken (i alla fall för mig)...
Efter ett tag så lossnade det (tack och lov) och det kändes faktiskt rätt bra. Vi avslutade med att hoppa helgens 130 bana (dock inte på 130, tål kanske att tilläggas). Snarare på 90 med ett litet urval av hinder på 110. Bland annat den avslutande trippelbarren. "Ska du inte sänka den där?" frågade jag innan vi skulle hoppa banan. Då puttar René ner bakbommen när ponnysarna ska hoppa. När det är hästarnas tur lägger han tillbaka den igen. Jag bestämde mig för att ta det som en komplimang (eller i alla fall ett teckan på att han tyckte att det var fullt genomförbart).
Sen när det väl blev min tur fläskade jag på lite väl mycket på en linje. Hallå, bara för att man vet att det går måste man väl inte lata sig och rida på 5 språng på 25 meter i ställe för att korta i tid? Jo, uppenbarligen måste man det. Men summan av kardemumman var väl ändå att det kändes bra. Vi rev faktiskt inte en bom på hela träningen och det har aldrig hänt förut. Så det tar sig, sakta men säkert. Eller för att citera René: "Ja alltså, nu ser det ju nästan ut som att du har någon slags kontroll när du rider. I alla fall emellanåt". Blir man inte varm i själen av den sortens beröm så säg?
Sen var det bäbisgruppens tur (att medelåldern på hästarna ökar med 3 år varje vecka  hör inte hit eller)? Poison, den lilla råttan var så duktig så! Eller ja, vi vinglade som en alkis på cykel på linjerna och fick in 9 språng där det skulle vara 6 första gången, men hon tyckte att det var roligt och Poisonbockade  i mellanåt (det är såna där små bocksprång som för det otränade ögat knappt går att upptäcka).
Sen blev det våfflor och klippning av häst. Vad är väl en bal på slottet...
Kommentarer (0)

Det här med att träna dressyr

Publicerad 2012-03-28 11:00:11 i Träning,

I förrgår skedde något förunderligt. Efter att i månader ha stirrat på trädet som ligger över vägen ute på hygget och funderat om man nog inte skulle kunna hoppa över det (nej, det gick inte för det stack ut grenar åt alla möjliga håll och varken jag eller Poassonen har någon lust att sluta våra liv som Rebecca De Mornay i "Handen som gungar vaggan" (spetsade alltså)).
Det hela började med att jag frågade René om han inte hade någon motorsåg liggandes som jag kunde få låna för att såga av grenarna. Det blev det inget med då vi alla insåg vilket blodbad en motorsåg i händerna på mig skulle kunna resultera i. Dock hörde den fantastiske ponnypappan det hela och sa: "Jag har en såg i skåpbilen. Vi kan väl köra upp till trädet och såga bort grenarna" Alltså, klockan var 9 på kvällen och det var mörkt! Det var ett sånt hjältedåd och trädet blev så slätt och fint och hoppbart.
Igår morse skulle det därför premiärhoppas. Det var jag, Karro, det nervklena fullblodet och Poassonen. Vilken toppkvartett för ett sådant hedersuppdrag! Vi red först fram och kollade på trädet, därefter red vi 20 meter tillbaka och fattade galopp (eller tanken var väl att Karro skulle fatta galopp först och att jag skulle stå stilla och skapa en lucka för att sedan, på lämpligt avstånd fatta galopp).
Jo men tjena! sa Poison och försökte springa ikapp. Det resulterade i att jag fick bromsa satan för att skapa något slags säkerhetsavstånd till Karro, vilket gjorde hästen ännu mer taggad. För säkerhets skull hoppade min fega krake av ungefär 3 meter innan trädet i ett 2 meter högt språng.
Det här om att jag borde träna dressyr är således tillfälligt lagt på hyllan. Vad då? Jag måste ju först se om det går att göra hästen till en fälttävlanshäst. Inte kan jag slänga pengar på dressyr helt i onödan om den inte ska gå fälttävlan? Jag har ju uppenbarligen stenkoll även utan dressyrträning redan i nuläget.

Nedan kommer en bild där Posion försöker allt hon orkar med att se ut som sin idol fru Scan
Kommentarer (0)

Cirkus

Publicerad 2012-03-27 16:50:06 i Allmänna funderingar,

För att vissa inte ska glömma bort oss hemma i grusgropen när de beger sig ut på cirkusturné återupplivar jag nu den här bloggen.
Den kommer innehålla spännande filmer från träningar, (förhoppningsvis inklusive klassiska instruktioner som "Se distansen NU! (30 meter innan hindret)", "Lägg den inte på omtramp när det är långt på linjen" mfl), allmänna funderingar (precis som i verkligheten fast aningen mindre härjiga) och förstås; utrustningbilder (när man är så hel, ren och liksom sprittande fräsch som mig (jag) måste man ju dela med sig)!
Främst kommer den att handla om mig och Poassonen och våra skenturer i skogen, men även om Älgdjuret och alla andra värda att nämna som har vägarna förbi vår sandgrop.
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela