malinsmatchadeliv

"Det går att lära en häst att hoppa 150 när du säger äppelmos"

Publicerad 2012-03-29 17:10:53 i Träning,

Onsdagsträningarna alltså! Roligt nästan hela tiden. Speciellt efteråt när kommentarer i stil med rubriken ovan spottas ut.
Började med älgdjuret. Värmde upp på lite enkelhinder och linjer, kändes så där. Känslan när man rider mot hindret och bara "nu ligger jag fel, men det kommer varken gå att lägga till ett helt extra eller ta bort ett helt språng. Nähä, då får jag väl fläska av en kilometer för tidigt eller försöka klämma in ett litet omtramp. Jättebra". Eller det kanske är bara för mig det känns så? När man vet att det beror på att hästen går i en fel avpassad galopp, som inte är helt reglerbar på en linje som inte är optimal. Så enkelt att åtgärda i teorin, men ack så svårt i praktiken (i alla fall för mig)...
Efter ett tag så lossnade det (tack och lov) och det kändes faktiskt rätt bra. Vi avslutade med att hoppa helgens 130 bana (dock inte på 130, tål kanske att tilläggas). Snarare på 90 med ett litet urval av hinder på 110. Bland annat den avslutande trippelbarren. "Ska du inte sänka den där?" frågade jag innan vi skulle hoppa banan. Då puttar René ner bakbommen när ponnysarna ska hoppa. När det är hästarnas tur lägger han tillbaka den igen. Jag bestämde mig för att ta det som en komplimang (eller i alla fall ett teckan på att han tyckte att det var fullt genomförbart).
Sen när det väl blev min tur fläskade jag på lite väl mycket på en linje. Hallå, bara för att man vet att det går måste man väl inte lata sig och rida på 5 språng på 25 meter i ställe för att korta i tid? Jo, uppenbarligen måste man det. Men summan av kardemumman var väl ändå att det kändes bra. Vi rev faktiskt inte en bom på hela träningen och det har aldrig hänt förut. Så det tar sig, sakta men säkert. Eller för att citera René: "Ja alltså, nu ser det ju nästan ut som att du har någon slags kontroll när du rider. I alla fall emellanåt". Blir man inte varm i själen av den sortens beröm så säg?
Sen var det bäbisgruppens tur (att medelåldern på hästarna ökar med 3 år varje vecka  hör inte hit eller)? Poison, den lilla råttan var så duktig så! Eller ja, vi vinglade som en alkis på cykel på linjerna och fick in 9 språng där det skulle vara 6 första gången, men hon tyckte att det var roligt och Poisonbockade  i mellanåt (det är såna där små bocksprång som för det otränade ögat knappt går att upptäcka).
Sen blev det våfflor och klippning av häst. Vad är väl en bal på slottet...

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela