malinsmatchadeliv

Årets första hoppträning i onsdags. Bäbis fick gå och huvudövningen var serie (4 studs med tre meter mellan, sex meter oxer, nio meter räcke för den som undrar (eller, det var jag som stegade så det kan också ha varit något helt annat (fast felstegning brukar i och för sig resultera i roade fniss och de uteblev, så helt galet var det nog inte))).

 

Hoppade fram på ett räcke först och när jag kom på det andra gången fick jag en sådan där sällsynt plankträff. Såg i tid att jag låg för nära, satt upp och fixade till och fick ett jättebra språng (plus kommentaren "oj vilket öga!". Då tänkte jag nästan be att få sitta av och avsluta träningen eftersom enda möjliga utvecklingen skulle kunna vara negativ. Sen tog jag mig samman).

 

Den typen av serie vi hoppade kan ju tyckas vara överkurs för en nybliven femåring som inte är så där fruktansvärt erfaren, men Bäbis tog det med ro. Studsade som den studsboll hon är och hade inte en bom i golvet på hela träningen. Jävla elände att min fan club uteblev (i vanlig ordning alltså). Hade ju varit skoj med en riktigt fet film att terapititta på. Men jaja, med min nyvunna känsla lär det bli fler chanser till bra och fördelaktig film (eller så har jag genom att skriva detta jinxat mig för all framtid). Fast när man har så schyssta hästa rsom jag  verkar det göra detsamma i och för sig...De gör jobbet oavsett!