malinsmatchadeliv

Var iväg i söndags med Älgen. Rev två i första klassen och fick sen en mycket onödig kommentar av en tjej jag är rätt ytligt bekant med. Hon uttalade sig om meningen med att tävla med hästar som ändå inte är intresserade av att gå felfritt. Åh så onödigt(men hon kan väl inte hjälpa det, hon hade själv just en sådan häst förut)! Fast ändå, hon vet ju ingenting om Älgen och hur mycket den har utvecklats liksom, inte alls säkert att jag är i den sitsen som hon var i då... Fatta om jag varit den nervklena sorten, en sådan kommentar hade ju kunnat sabba min dag (tänk om jag hade strukit mig och åkt hem och gråtit istället?. Fast undra vad folk hade sagt då)! Men ändå, var snälla för sjutton!

 

Därför kändes det extra bra att vi i 110:rundan bara hade ett ner. Nytt rekord! Dessutom höll jag på att flyga av över fyran, det språnget som hon tog där är nog det bästa hon gjort hittills i sitt liv. Hon var lite klumpig på muren (rev dock inte), men efter det var det som om hon tänkte "kanske kan vara läge att prova att hoppa över hindren istället för att bara kliva över". "Ibland kan de ju flascha till" var kommentaren på den rundan av tidigare nämnda expert. Jomen visst, eller så är de 180 höga och behöver lite mer tid på sig bara. Vi ska minsann visa alla att hon visst är en stjärna! Snart jävlar kommer ni få se på andra bullar (givet att jag håller koll på ridningen så klart)!