malinsmatchadeliv

Och den var mycket bättre tyckte jag! När jag pratade med René så sa jag att det nog berodde på att det var en lättare bana än på lördagen, men det höll han inte med om. Då sa jag att jag i såna fall måste ha utvecklats i min ridskicklighet över natten (och vi är ju alla fan av subjektiva tolkningar, så jag kör på den)! 

 

Nåväl, hade en sjukt mycket bättre framhoppning. Kände mig till och med lite proffsig när jag först hade framåtläge på räcket som hon så klart rev rätt grovt. Kom igen och samlade ihop henne bra och hon hoppade plättlätt över (sen att jag ju liksom inte väljer mina lägen utan mer får dem tilldelade är ju kanske en annan femma)! Efter det fantastiska språnget valde jag att inte hoppa mer av risk för att förstöra känslan. 

 

Väl inne på banan lyckades jag börja med att riva både ettan och tvåan. Men sen! Alltså shit! Hon hoppades så himla fint på tre, fyra och fem! Gud, de sprången kan jag leva länge på! Sen stort på sexan, ok på sjuan och sen slår hon så klart om till korsgalopp mot kombinationen som jag kommer nära på, hon hade inte en chans att få upp bak (fram däremot fick hon upp superhögt). Efter det galopperar jag ungefär ett halvt varv mot nian i korsgalopp (ville liksom inte sabba den återfunna rytmen, eftersom den för mig är så svår att finna och så lätt att tappa). Men lite salsaträning på det här så ska det nog bli prima! Sex starter kvar i år (alltså inte på 110 kanske jag ska tillägga) och mitt mål kvarstår; fyra fel eller bättre! (Och eftersom jag nu övat på maxsvårigheten som 110:bana kan erbjuda så känner jag mig väl förberedd)! Och det känns inte alls högt eller särskilt svårt heller! Jag har sån himla tur som har en sådan fin och duktig läromästare. Men 12 fel totalt alltså, men mycket bättre känsla! 

 

Idag red jag ut på Poison och hon var riktigt duktig, Tempoväxlingar, övergångar och galoppfattningar körde vi. Fan vad fin hon kommer vara till våren när jag nu äntligen kommit på hur jag ska göra!