malinsmatchadeliv

Idag red jag 110 på Älgen för andra gången. Hemma var det, så det var ingen "långsida snett igenom med oxrar smala som vandrande pinnar" - bana direkt.  Men det tycker jag är bra. Hellre att jag får reda på nu att jag måste lära mig att ha koll än senare. Kul att komma upp i klasserna och liksom vara "men ojdå, vad i hela friden hände nu? Det som har gått så himla lätt hittills. Dumma, dumma häst/banbyggare/Gud/mamma!". 

 

Hade min genom tiderna sämsta framridning. Hemskt. Fick inte till många bra språng och vi bara rev och rev och rev. Blev störd över att folk tog plats och koncentrerade mig på annat löjligt. Skärpning till imorgon och rid bättre! Det borde ju vara det enda viktiga att komma ihåg att koncentrera sig på? Nåväl, kändes lite på och av och orytmiskt inne på banan (vilket René trodde berodde på att jag blev tvungen att rida aktivt hela vägen och liksom inte kunde sitta passiv och vänta in hindren). Fick åtta fel; första efter en linje på fem tillbaka som jag inte lyckades få till i tid och andra eftersom jag var tvungen att bromsa mot muren. Sen tog hon inte riktigt tag som jag hade förväntat mig på åttan men den lyckades hon cykla sig över i alla fall. Så nu har jag uppnått mitt årsmål; att rida lika bra som Rene (dvs med åtta fel). Fett! Imorgon ska jag rida bättre och siktar från och med nu på att vara bättre än René (dvs fyra eller inga fel). Men framför allt vill jag få till en rytmiska rundor!