Det man inte har i huvudet får man ha i stallskåpet...
Eftersom jag är fattig student (hahaha tröttaste floskeln någonsin) bestämde jag mig för att köpa ett nytt pannband (jag har redan 4 lösa) och en till luva (har redan 2) eftersom det var 50 % i butiken. Nu har jag dock lite efterköpsångest. Varför behöver jag en ljusbrun luva och ett ljusbrunt pannband (speciellt eftersom alla träns jag har är svarta)?

Jag skyller det på min trasiga barndom. Det är ju uppenbart. Jag har ju suttit och gjort listor över vad jag ska köpa till min ponny (jag väntar fortfarande på att få en) sen jag var 12. Equalitylines hemsida var typ vad BigBrother var för mina jämnåriga när jag var 14. När jag då får chansen att stryka 2 saker från den långa listan är det svårt att motstå. Men vad då? Freud är ju död, så vem ska döma mig (eller mina föräldrar för utebliven ponny)?

