malinsmatchadeliv

Bra dag

Publicerad 2012-06-20 23:49:18 i , Träning,

Poison frisk och kan börja ridas nu. KUL! Nu jäklar ska det bli ordning och reda.
.
Bruden var duktig på träningen och jag med. "Faktiskt ganska bra genomgående", "Jag har inga direkta synpunkter" och "Försök komma ihåg känslan du hade idag och använd den. Känn efter och tänk inte så mycket" var dagens kommentarer. KUL! Nu ska jag bara försöka implementera. Och använda min eventuella känsla.
.
Bruden är fin!

Kommentarer (0)

Veckan som gått

Publicerad 2012-05-11 23:16:14 i Träning,

Veckan som gått alltså. Har ridit på Bruden och Bäbis ett par gånger och båda har skött sig. Bruden gjorde ett helt fantastiskt språng på en oxer på träningen i onsdags (skrapade till och med i plattan för den som är intresserad). I övrigt gick väl träningen så där.
.
Alltså, jag måste verkligen lära mig att förstå att den har stor galopp. Vi hade en linje oxer 26 m grind 15 m grind. När jag kom första gången och tryckte på lite hade den lätt kunnat gå på fem. Men sitt still då människa! Mot slutet gjorde jag det och fick in sex jämna (Fatta det, komma kort in sitta stilla och precis lyckas få in sex jämna på 26 m. Då har hästen INTE kort galopp. PUNKT).
.
I övrigt fick jag en jättebra instruktion av René att jag inte ska gå före när jag ligger nära (rocket science jag vet, men när jag gjorde som han sa hoppade den till som attan. (Jag blev så paff att jag ropade rakt ut "Nu gjorde jag ju rätt") Kul när man direkt får kvitto på att man gör rätt. Synd däremot att jag bara lyckades göra rätt en gång...
.
Sen fick Poassonen också hoppa. Den var lätt skeptisk till en början men tände till vartefter. Modig som attan mellan varven. Trots att 3 på 15 meter var långt mellan grindarna hoppade den ändå när jag bad den och mot allra sista hindret bjöd den på som sjutton. (René tyckte att jag inte skulle fläska på så mycket, men vaddå den sprang ju på  själv. Svårt det där).
.
Sen pratade vi lite om hur jag ska undvika framtida Hufvudstakatastrofer. Förebyggande åtgärder lyder rådet. Och att jag ska ta ut henne ungefär en timme innan start så att hon hinner titta ordentligt på omgivningen inna hon ska hoppa. Samt att jag måste lura henne att vilja springa själv. Jag måste främst se till att hålla den glad och positiv så att jag slipper hamna i konflikt där den står emot. Lättare sagt en gjort, men jag jobbar på det. Idag körde vi flängridning på banan och jag tror att hon var glad (hon Posionbockade i alla fall). Får se imorn på P&J:n hur den strategin fungerade.
Här kommer en skärmdump på ett terränghopp från förra tisdagen

Kommentarer (0)

Jättebra hästar + metallskrot del 2

Publicerad 2012-05-02 23:01:50 i Träning,

När vi kommit hem och lastat av Bruden igår var det en kvart kvar innan vi skulle åka med Poison till Runsten och träna terräng. In med den ena och ut med den andra och sen in med den första i trailern (hejochhå). Körde iväg och allt gick bra. Tills det plötsligt återigen lossnar metall från ekipaget.
.
"Vad fan var nu det där som lossnade" sa jag livrädd
"Det lär vi väl se när vi kommer fram " sa Cilla snusförnuftigt
.
Och vi körde vidare (ingenting lät konstigt så jag tänkte att det nog bara var ytterligare en del av avgasröret). När jag svänger in på grusvägen inser jag dock att det är handtaget till framdörren på trailern som lossnat. Tack gode gud höll sig dörren stängd ända tills vi kommit in på parkeringen. Men herregud vad rädd jag var! (Här kan man ju tycka att vi kunde ha lastat av, men jag var så chockad att jag helt enkelt inte tänkte på det).
.
Nåväl, ut med häst och på med saker. Hon var rätt skeptisk när vi kom ut på fältet, men under framhoppningsgaloppen fick hon fart och till och med Poisonbockade (ganska kraftigt dessutom bör tilläggas). Hon var jätteduktig och positiv. Hoppade med stort självförtroende både uppför och nerför och gick ner i vattnet ganska snabbt. Vi hoppade bara de allra minsta och lättaste hindren, men det är precis i linje med planen. Jag gör ju det här  för att hon ska bli tuffare och vilja hoppa (och inte enbart för att jag gillar att flängrida). Därför tror jag att det är jätteviktigt att hon alltid känner sig just tuff och vill hoppa. Hoppa högt kan vi göra sen (gör vi det nu, blir det nog inte så många höga språng tror nämligen jag)...
.
Film 1
.
Film 2
.
Film 3
Kommentarer (0)

Hopp i galopp

Publicerad 2012-04-26 16:09:19 i Träning,

Igår var det ju alltså hoppträning. Red först Bruden och den var så duktig så! Jag var väl helt ok förutom att jag rattar mellan hindren och låser innerhanden så att den springer i korsgalopp när det blir snäva svängar (och snäva svängar var typ huvudtemat på gårdagens träning). Men den hade definitivt inga problem att räcka fram. Fyra språng på arton meter eller sju (på en distans som började vid utkanten av helvetet ungefär) gick jättelätt! René sa också att det såg lovande ut inför tisdagens debut, kul att höra!
.
Sen red jag Bäbis. Hoppade alla hinder (utom två oxrar som jag inte orkade sänka ner och eftersom det gick så bra ville jag inte sabba något och chanshoppa dem som avslutning) och den var verkligen en pärla! Hoppade vattnet utan ett uns av tvekan (kul att den lär sig på ett ridpass), även flaggorna och muren för första gången. Jesus vad den tar i mellan varven! Måste hitta nån som filmar så jag får se hur det ser ut.
.
Idag klippte jag Lyxen för andra gången och körde alltså klippning del 2 (alltså den där man har DeLaval maskinen och klipper bort benpäls och ryggfilt). Den stod som ett tänt ljus! Det är verkligen lustigt, man klipper del 1 och tänker att det här gick ju bra (om än med andan i halsen), men hur ska det gå när jag ska ner runt hovarna och rota? Hittills har alla hästar blivit erfarna som sjutton vid det laget och typ sagt "Ja,ja nu är jag tävlingshäst och kan blir klippt överallt fastän maskinen låter som ett sågverk. Kryp runt mellan benen du, det går så bra så. Visst att jag typ höll på att krypa ur skinnet förra gången och bara ville gråta, men nu alltså, nu är jag ju van"! Konstiga djur.
.
Sen tog jag ut Poison på en havs-och-dressyr-tur. Först ner i havet (gick bra, tog typ 10 minuter vilket är världsrekord). Sen ett halvtimmes långt "dressyrpass". Jesus vad jag känner att jag rider dressyr mellan situationstecken nuförtiden! Men förhoppningsvis blir vi godkända i märke 2 programmet på lördag. (Och nu vill jag inte att någon missunnsam person säger att man blir godkänd så länge man har kontroll på sin häst och att det inte gör något om man inte klarar av att utföra alla rörelser). Avslutade med havet igen och då gick hon i direkt. Jättekaxig var hon efteråt, hon blir liksom så stolt när hon klarar något som hon egentligen inte törs.
Avslutade med Bruden på utebanan. Vi var väl inte helt ense först (snarare lite oense), men mot slutet var vi jättesams! Hon ska få springa i skogen på lördag som belöning.
.
"Dressyrhästen" och "dressyrryttaren" rider "dressyr"

Kommentarer (0)

Helgen

Publicerad 2012-04-23 10:25:49 i Träning,

Har ju varit tävling hela helgen. Har blivit lite förkyld av allt stillasitt och -stående tror jag. Hindrerna var mycket fina, speciellt svart-rosa-silver. Förutom att jag blev så skrämd att jag trodde att min sista stund var kommen när jag stod på banan i gårdagens 130 förlöpte allt smärtfritt.

Efter avslutad tävling skulle jag provhoppa Bruden, (Älgen fick en tvåveckors vila bara för att vara på den säkra sidan) Älgens sexåriga storasyster. Gud, det kändes på något sätt som att återuppleva en ponnytid som flytt (eller som i mitt fall, aldrig funnits)! Jättekul var det, jag kunde nästan höra bröderna Cartwright-temat när jag härjade omkring! Härligt också att rida precis efter tävling så att man kan få träningsinstruktioner direkt ur högtalarsystemet (somliga mer eller mindre lämpliga från mer eller mindre kvalificerade tränare)... Men alla ska med heter det ju.
.
Sen hoppade jag och Poassonen samma bana. I alla fall på näst sista hindret, det blågula är jag mycket nöjd (där hade jag en distans tidigt som jag bara red vidare mot. I övrigt blev det ju en del sistasekunden-härj). Hästen var mycket duktig och det var helt klart godkänd ridning! Det tyckte även René (efter lite påtryckning). När man inte får en massa gratissmöriga kommentarer måste man ju fiska lite (mycket).
.
Så här gick dialogen:
"Nu ska du få se när jag hoppade med Poison"
"Ok"
(Sätter på filmen"
"Hmm, hmm. Nu har du lite dåligt tryck eftersom den lägger in ett omtramp på schackrutorna. Och du rider ju med väldigt brett mellan händerna, då blir det ju vingligt"
"Jo, men kolla, snart kommer Schweiz flaggan och där går hon av jättestort! Visst var det bra"
"Ja, det var bra"
"Tack! Jag tyckte också att det var bra"
.
Här är film


Kommentarer (0)

Det var ju den där balen, ja...

Publicerad 2012-04-19 23:26:45 i Träning,

Hej och hå alltså! Igår var jag och Poassonen (och den förstklassiga men någor frusna medhjälparen) på vårt livs första terrängträning. Djuret var duktigt! Något skeptisk mot stockhinder, bank och kulle men mycket bra på lådor och bildäck. Dock fick vi ge upp vattenplaskandet. Hon gick liksom in i sitt apatiska mode och ville verkligen inte vara med på något sånt. Det tog vi dock igen idag! Vi red nämligen till Blåbärsudden och plaskade i havet. Rätt tveksam var hon allt, men efter att vi klättrat över vinterns vassansamlingar så tordes hon efter en stund gå i. Sen gick vi upp och ner tre gånger! Duktig häst! (Dock avslutade vi när det kom skåpbil med tillhörande rakad, butchig man. Då gav vi oss snabbt av hemåt).

Sen red jag på Bäbis. Alltså den verkar typ behöva ridas en dag och sen är det som att den övar i hagen de fyra dagar den vilar, för när man sitter upp igen är det som att den säger; "Men hallå? Jag kan det här nu, nu gör vi något nytt"! Vi red över tre bommar med fyra galoppsprång mellan, jätteduktig var den. Imorn ska vi hoppa det som står kvar sen måndagens Pontus-träning. Med lite tur blir det film!

Avslutade dagen med Bruden. Milde himmel vad fin den blivit! Jättesnabbt sprang den. Nu vill jag ha sommarlov så jag kan rida hela dagarna (dock får det gärna vara max 20+, annars kommer jag svetta ner hela anläggningen (som jag brukar med andra ord)....)
Här kommer filmen på den blivande terränghästen




Kommentarer (0)

Lägg til vänsterspöt...

Publicerad 2012-04-12 00:44:13 i Träning,

Idag har det varit onsdag (eller igår närmare bestämt). Det innebär onsdagsträning. Först tjuvtränade jag bäbis på egen hand, den var så duktig så! Sprang med halsen böjd hela ridpasset (alltså åt rätt håll och inte som en kamel) och hoppade två små kryss jättesnällt. Dock får jag nog snart passa mig för den är lite byggd som en bucking bronco. Snart kommer den nog komma på hur den ska bruka sin kropp i rodeosyfte (eller det är så det känns när den hoppat ett runt och fint språng och sedan känner sig jättenöjd med sig själv och glatt studsar vidare). Men vad vet man, hittills har den ju varit lugn som en åsna...

Älgen var med på den "riktiga träningen" och skötte sig galant. Så himla duktig och hoppade en del riktigt trevliga språng. Kul var det när det var oxer oxer på båge med 26,5 mellan. "Här kommer ni bra in och galopperar direkt vidare" instruerar René. Jag lyckas för en gångs skull implementera instruktionen men inser efter 2 språng in att här kommer det ju verkligen inte bli långt, får alltså sitta upp lite på slutet, inte bromsa, men likväl sitta upp. Herregud vilken galopp den har! När jag sen sa "Här var det ju verkligen inte långt, jag blev ju tvungen att nästan bromsa" svarar René "För hästar är det långt, för älgar gäller andra regler". En annan trevlig uppmaning var "lägg till vänsterspöt", vi höll på att avlida av undertryckt skratt... Sen avslutade vi på trekombination ur hörn på 1.10. Och det känns verkligen inte varken svårt eller högt! Fina, fina jättedjur (världens bästa läromästare)! På fredag ska vi sätta nollan (skulle vara bra för psyket om inte annat)!
Har dock inte bestämt om den ska ha brun, blå eller ingen luva alls på fredag...



Avslutade med Poison. Den var rätt tittig när jag värmde upp och stannade en gång på Japanhindret. Sen hoppade den jättesnällt. Känner mig dock lite lätt nedstämd, vi hade ett feed-back snack där kontentan typ var "den får aldrig misslyckas, för då törs den inte hoppa igen på ett tag". Kul kände jag bittert, borde ha köpt en gammal trött valack att tuta runt på istället för den här nervklena, överkänsliga kraken.

Sen gick jag hem och Sofie påminde mig om att jag faktiskt sa när jag köpte Poison att det inte skulle göra något om den stannade ut sig i varje 90 cm klass jag någonsin startar. Och det är ju faktiskt sant. Då får vi väl rida dressyr istället (eller skena i skogen på heltid). Det finns ju faktiskt massor av hästar att tävla med men bara en som jag vill ha som min!


Kommentarer (0)

"Ja, men du sitter ju på Janne Långben"...

Publicerad 2012-04-04 21:28:45 i Träning,

Idag och igår var Niklas här och hade träning. Han är så där fruktansvärt bra! Jag gillar tränare som säger att jag är dålig på saker och som verkligen med engagemang försöker hjälpa mig att åtgärda de problem jag har. Som är engagerade och ställer (minst) lika höga krav som jag själv. Som hjälper alla som tränar oavsett nivå och häst. Som anpassar sin instruktion efter ryttaren (till mig sa han vid ett tillfälle igår att jag skulle skärpa till mig och koncentrera mig, vilket är en typ av instruktion som passar mig perfekt). Till någon annan hade han ett för den personen perfekt anpassat tillta.l Dessutom, vilket är väldigt sympatiskt av honom, så kallar han in den som ridit till mitten och ger instruktion. Lite skillnad mot dem som skriker ut saker om sina elever så att alla andra får höra vad de är dåliga på. Mycket bra tränare alltså!

Sen är jag ju inte direkt Markus Ehning och i jämförelse med honom är jag ju stenkass på allt. Och det vore ju rätt onödigt om en tränare upplyste mig om det (dock intressant, de flesta är ju mer åt hållet att de säger "du har en fantastisk känsla, rytm jada jada hit och dit" och själv känner man att "spar på krutet, jag tävlar 90 cm och är en glad amatör med ytterst begränsad känsla"). Men nog om det, man får ju ha förståelse, tränare lever ju på att ha träningar och för att få sina elever att vilja komma tillbaka är det ju fett om de ger dem vad de vill ha (beröm oftast). Annars har de missat grundkurs nummer ett i marknadsföring (och den bör man inte missa).

Bägge hästarna var fina som snus. De jobbade på allt vad de orkade (efter sina förutsättnignar. Eftersom jag inte tränat dem till att vara Grand Prix hästar var de ju inte det idag heller. Hade de varit det hade det kännts sjukt skumt)... Jag har typ sendrag i hela kroppen (så förhoppningsvis jobbade även jag på).

Här kommer en film på Poison när hon hoppar för kung och fosterland
Kommentarer (0)

"Det går att lära en häst att hoppa 150 när du säger äppelmos"

Publicerad 2012-03-29 17:10:53 i Träning,

Onsdagsträningarna alltså! Roligt nästan hela tiden. Speciellt efteråt när kommentarer i stil med rubriken ovan spottas ut.
Började med älgdjuret. Värmde upp på lite enkelhinder och linjer, kändes så där. Känslan när man rider mot hindret och bara "nu ligger jag fel, men det kommer varken gå att lägga till ett helt extra eller ta bort ett helt språng. Nähä, då får jag väl fläska av en kilometer för tidigt eller försöka klämma in ett litet omtramp. Jättebra". Eller det kanske är bara för mig det känns så? När man vet att det beror på att hästen går i en fel avpassad galopp, som inte är helt reglerbar på en linje som inte är optimal. Så enkelt att åtgärda i teorin, men ack så svårt i praktiken (i alla fall för mig)...
Efter ett tag så lossnade det (tack och lov) och det kändes faktiskt rätt bra. Vi avslutade med att hoppa helgens 130 bana (dock inte på 130, tål kanske att tilläggas). Snarare på 90 med ett litet urval av hinder på 110. Bland annat den avslutande trippelbarren. "Ska du inte sänka den där?" frågade jag innan vi skulle hoppa banan. Då puttar René ner bakbommen när ponnysarna ska hoppa. När det är hästarnas tur lägger han tillbaka den igen. Jag bestämde mig för att ta det som en komplimang (eller i alla fall ett teckan på att han tyckte att det var fullt genomförbart).
Sen när det väl blev min tur fläskade jag på lite väl mycket på en linje. Hallå, bara för att man vet att det går måste man väl inte lata sig och rida på 5 språng på 25 meter i ställe för att korta i tid? Jo, uppenbarligen måste man det. Men summan av kardemumman var väl ändå att det kändes bra. Vi rev faktiskt inte en bom på hela träningen och det har aldrig hänt förut. Så det tar sig, sakta men säkert. Eller för att citera René: "Ja alltså, nu ser det ju nästan ut som att du har någon slags kontroll när du rider. I alla fall emellanåt". Blir man inte varm i själen av den sortens beröm så säg?
Sen var det bäbisgruppens tur (att medelåldern på hästarna ökar med 3 år varje vecka  hör inte hit eller)? Poison, den lilla råttan var så duktig så! Eller ja, vi vinglade som en alkis på cykel på linjerna och fick in 9 språng där det skulle vara 6 första gången, men hon tyckte att det var roligt och Poisonbockade  i mellanåt (det är såna där små bocksprång som för det otränade ögat knappt går att upptäcka).
Sen blev det våfflor och klippning av häst. Vad är väl en bal på slottet...
Kommentarer (0)

Det här med att träna dressyr

Publicerad 2012-03-28 11:00:11 i Träning,

I förrgår skedde något förunderligt. Efter att i månader ha stirrat på trädet som ligger över vägen ute på hygget och funderat om man nog inte skulle kunna hoppa över det (nej, det gick inte för det stack ut grenar åt alla möjliga håll och varken jag eller Poassonen har någon lust att sluta våra liv som Rebecca De Mornay i "Handen som gungar vaggan" (spetsade alltså)).
Det hela började med att jag frågade René om han inte hade någon motorsåg liggandes som jag kunde få låna för att såga av grenarna. Det blev det inget med då vi alla insåg vilket blodbad en motorsåg i händerna på mig skulle kunna resultera i. Dock hörde den fantastiske ponnypappan det hela och sa: "Jag har en såg i skåpbilen. Vi kan väl köra upp till trädet och såga bort grenarna" Alltså, klockan var 9 på kvällen och det var mörkt! Det var ett sånt hjältedåd och trädet blev så slätt och fint och hoppbart.
Igår morse skulle det därför premiärhoppas. Det var jag, Karro, det nervklena fullblodet och Poassonen. Vilken toppkvartett för ett sådant hedersuppdrag! Vi red först fram och kollade på trädet, därefter red vi 20 meter tillbaka och fattade galopp (eller tanken var väl att Karro skulle fatta galopp först och att jag skulle stå stilla och skapa en lucka för att sedan, på lämpligt avstånd fatta galopp).
Jo men tjena! sa Poison och försökte springa ikapp. Det resulterade i att jag fick bromsa satan för att skapa något slags säkerhetsavstånd till Karro, vilket gjorde hästen ännu mer taggad. För säkerhets skull hoppade min fega krake av ungefär 3 meter innan trädet i ett 2 meter högt språng.
Det här om att jag borde träna dressyr är således tillfälligt lagt på hyllan. Vad då? Jag måste ju först se om det går att göra hästen till en fälttävlanshäst. Inte kan jag slänga pengar på dressyr helt i onödan om den inte ska gå fälttävlan? Jag har ju uppenbarligen stenkoll även utan dressyrträning redan i nuläget.

Nedan kommer en bild där Posion försöker allt hon orkar med att se ut som sin idol fru Scan
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela